Sex är jätteviktigt för mig i ett förhållande. Det är så jäkla viktigt för min självkänsla, mitt självförtroende och för mitt välmående. I mina tidigare förhållanden har detta aldrig någonsin varit ett problem, jag har aldrig behövt gnata eller ifråga sätta någonting – Vi har haft sex varje dag, ibland flera gånger om dagen när andan fallit på. Och att man är trött har varit den sista ursäkten, jag är ALDRIG för trött för det. Däremot behöver jag inte ha en massa attiraljer för att jag ska bli upphetsad, det räcker gott och väl med att se min partners kropp, få känna på honom, ta på honom, kyssa honom. That´s it. Sen är jag där. Och det har varit samma för killarna. Fram tills nu, till och med nuvarande förhållande.

Han är ett par år äldre än mig, en riktig man. Han är vansinnigt maskulin, välformade muskulösa ben och armar, de finaste stora manliga händerna jag någonsin sett – som han är gudomlig på att använda. När han rör vid mig går det rysningar hela vägen upp till hjärnan. Han är kärleksfull på ett sätt jag bara läst om tidigare i romaner, omtänksam, generös...När vi träffades berättade han att han i ungdomsåren varit lite tuffare, slagits en del, haft gud vet hur många brudar och att sex var ett väldigt stort intresse för honom – vilket också visade sig vara stämma när vi älskade med varann.

Däremot fungerar inte han på samma sätt som jag. Han vill att den sexiga stämningen ska byggas upp och liksom ligga i luften under dagen, han älskar mina fötter och händer och kan ligga och smeka dem och bli sugen av det. Det räcker inte för honom att vi lägger oss i sängen på kvällen, nära och omslingrade. Även om jag rör vid honom och jag känner att någonting händer – så är inte det tillräckligt. Vid något tillfälle i början av vår historia, skulle han göra det skönt för mig. Jag är väl rätt blyg av mig i början och har aldrig kunnat låta någon vara ”där nere” alltför länge, jag har aldrig kunnat släppa loss helt, för jag vill inte komma innan själva akten sätter igång på riktigt. Även om det är underbart.

Hursomhelst, på något sätt visade jag att jag ville att han skulle avbryta och ”köra på” istället. Det här tog han hårt och efter det har det inte alls varit samma sak. Från att vi hade sex ett par gånger i veckan, blev det plötsligt helgerna jag satte tilltron till. När helger också passerade en efter en, började jag bli riktigt ledsen.

Jag ifrågasatte om han inte kommit över sitt ex ännu, om han hade någon annan. Jag sa att jag aldrig känt mig så okvinnlig, så oattraktiv, osexig, o-allt! Någon gång tidigare. Jag har gråtit så många tårar och känt mig så jävla olycklig över det här så ingen kan förstå eller ana. Självklart svarade han att han absolut är över sitt ex, det har inte med det att göra överhuvudtaget, inte heller har han någon annan – han fungerar inte så. Sex är komplicerat för honom med en ny partner, det tar tid innan man känner varann och vet exakt vad den andra går igång på och vad det där lilla extra man kan göra för varann skulle vara. Han menar på att jag inte är avslappnad tillsammans med honom och att han vill att vi ska komma till det där euforiska stället där båda kan släppa hämningarna totalt.

Han säger nästan daligen hur vacker han tycker att jag är, hur otroligt fin kropp han tycker att jag har – och att han inte vill att jag ska ge upp på honom.

Jag älskar honom så fullt och totalt och jag kan inte se mig själv utan honom – men jag håller på att förlora mig själv. Det är 10 månader sedan jag kände mig åtrådd. 10 månader av sorg.

Och jag vet inte vad jag kan göra åt saken...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina batterier är laddade. Helgen uppe i norr gjorde mig gott!   Veckorna går ju som bekant fortare än blixten, men min "long-weekend" hos min familj tar nog priset ändå. Jag hann ändå göra allt möjligt, äta mammas goda middagar enligt den sedvan...

Så har ytterligare en månad passerat – Februari är förbi. Och fortfarande är det dött. Stendött.   Jag har däremot kommit igång med träningen nu, efter många om och men. Hann bli sjuk också, när min kropp fick stå ut med ett tufft träningsp...

Det såg ut att bli en bra dag...   Måndagar är för mig ingen lek. Jag har otroligt svårt att tvinga mig upp på morgonen, alltid dödstrött och en aning för medveten om att ännu en helg passerat utan intimitet. Det är egentligen för mig helt obegri...

Oj vad jag är glad för en mans skull just idag! Du vet vem du är :) Att någon med samma dilemma som jag verkar nått någon slags vändning, förändring glädjer mig enormt! Jag ser att det är fler som tittar in här efter helgerna, vilket ju säkert...

Tro det eller ej – men igår lyckades jag...UTAN tårar! Ja, alltså jag lyckades ta i vår heta potatis, utan att lipa....Helt otroligt!   Efter vårt praktgräl senast, som jag också berättade om, har vi inte berört vårat olösta problem och d...