Oj vad jag är glad för en mans skull just idag! Du vet vem du är :)

Att någon med samma dilemma som jag verkar nått någon slags vändning, förändring glädjer mig enormt!

Jag ser att det är fler som tittar in här efter helgerna, vilket ju säkert inte är så konstigt, med tanke på att det är den tiden av veckan som det möjligen skulle "hända" någonting på min front. Men...DEN dagen då jag har några glädjande nyheter, lär jag ha en rubrik med stora bokstäver som basunerar ut den sensationella händelsen.

I helgen gjorde vi två saker som vi inte gör ofta

1) Lördag: åkte och bowlade, bara han och jag.

Kommer inte ihåg när vi sist gjorde någonting sånt tillsammans. Hunden fick vara hemma under tiden och det var bara vi. Jag fick storstryk. I bowling alltså.

2) Söndag: Jag föreslog att vi skulle gå ut och äta middag tillsammans, vilket aldrig heller händer. Visst vi köper skrutt mat och tar hem, men vi är aldrig "ute på restaurang" tillsammans. Vi gick till ett italienskt hak och käkade urgod mat. När vi sitter där tar min sambo min hand och tittar mig ömt i ögonen och säger "Nu ska jag säga någonting till dig, för att stärka ditt självförtroende som jag monterat ner, och som jag tror att du kan uppskatta att höra med tanke på hur det varit och ännu är.... "

I detta skede höll jag andan, jag hade inte en aning om vad som skulle komma ur hans mun - jag bara hoppades att det var någonting väldigt väldigt bra, eftersom han öppnade så där... Sedan säger han följande:

"Jag har haft sex med...lite över hundra tjejer, men det är ingen förutom du som fått mig att komma utan hjälp av mina händer" Han ser så kärleksfull ut när han säger detta, som att den informationen skulle vara värdefull för mig. Sedan säger han " Du är fantastisk, helt fantastisk och jag älskar dig såå.."

Den sista meningen blev grumlad av det han sagt innan. Allt jag kunde tänka på var alla hundra brudar han legat med. Jag har väl FATTAT att det är många, hade kanske till och med räknat med fler än så, det dubbla, men jag har också uttryckligen sagt, tidigare, att jag ALDRIG vill veta HUR många -varför i helvete skulle jag vilja veta det???!!!! Till svar fick han

"Det vet jag, det har du redan sagt.." Besviken, på något konstigt vis.

Jag vet ju att han ville få mig att tycka att jag är speciell bland "alla dessa hundratal", att jag är unik och fantastisk. Men HUR ska jag kunna göra det, när det ENDA som ringer i mitt huvud är det uttalade jävla antalet han varit med??!

Jag tittade ut genom fönstret på restaurangen och tänkte "hur många av de som passerar här utanför har han avverkat?"

Näe, jag hade svårt att sortera ut det positiva i hans ord, även om jag vet att det enda syftet med dem var att få mig lite gladare...

Ingenting annat av större vikt har hänt sedan sist. Möjligen att jag ska börja dra i lite trådar så att vi säkert kommer oss iväg på någon solresa, annars är allting precis som vanligt.

Uppdaterar snart igen, nu ska jag och tröst shoppa lite nya kläder innan jag börjar åka hemåt :)

/ S