DL

25 oktober 2010 16:12

Hej S och PH och tack för gratulationerna :)

Och Grattis till dig PH för att ni äntligen fick till ♥det♥ i helgen. Underbart! Bra jobbat!!! :)

Jag är också inne på det här med att visa sin längtan och lust. Men även att visa sin njutning både under och efter den sköna stunden. När min fru har gjort ett "moves" och särskilt på eget initiativ så har jag verkligen varit noga med att visa och säga att det HÄR tyckte jag verkligen om - men det är en balansgång så man inte tippar över för mycket på positivitet och gör henne osäker på det sättet.

Vidare har jag tidigare tyckt det har varit ett jobbigt område att prata om sin egen sexualitet och behov efter närhet – mest för att det är ett ångestladdat ämne för min fru. Ibland har det känts som att gå rakt ut i ett minerat område. Men allt efter åren bara går så inser jag vad fånigt det är att inte prata om något som både bekymrar och skapar en irritation hos mig. Lätt att bli stressad över att tiden bara går... Jag har sagt till min fru att när vi sex och älskar med varandra så ger det mig så pass mycket - det bekräftar alla de känslor som jag har och som det stärker vår relation. Sedan om det inte alltid blir perfekt alla gånger har ingen betydelse. Det har hjälpt något.

Det kanske är så S, att din kille har för stora krav på sig själv. Prestationsångest ger nästan alla killar problem med ståndet. Passionerat sex är inte heller alltid lätt att få till alla gånger. Då är lätt att ta det som ett ”misslyckande” och för allvarligt. Du skriver att han tycker så mycket om dina fötter – har han berättat på vilket sätt? Blir han sexuellt upphetsad av dina fötter? Även om det är vanligt så kanske det är svårt för honom att berätta om det. Du skrev i början av din blogg, kapitel 2. När du avbröt honom när han var ”där nere” på dig och han tog det väldigt hårt. Kan det vara något som fortfarande spökar hos honom? Kan självförtroendet fått sig en sådan törn vid det tillfället... det sexuella självförtroendet ... kan han ha blivit sårad... *nu tänker jag högt* ... Jag tycker inte att du gjorde något fel då du avbröt honom. Inte på något sätt. Jag försöker bara sätta mig in i hur han tänker – och det är inte lätt. En intim fråga, har han gett dig oralsex efter det tillfället?

Nu måste jag rusa vidare här – har flytt för mycket från jobbet idag.

sad-girl

25 oktober 2010 17:01

Hej DL!

Vad det är roligt att du och PH hittat hit, om ni bara visste vad det lättar tyngden från mina axlar när jag får ventilera med er :)

Jag håller med, varför tusan ska man inte kunna vara helt öppen och säga "det här vill jag ha och det här tycker jag om, det här mår jag bra av och det här blir jag jätteledsen för om jag inte får". Du verkar vara en sån bra människoläsare, precis som min sambo. Du känner av att din fru inte är bekväm att prata om intima saker, och jag är likadan, DET är däremot någonting som min första sambo inte lyckades lära mig. Jag känner mig inte avspänd när man pratar om sex. Jag har flera ggr fått frågan "Har inte du någon sexdröm/fantasi, vad skulle du vilja göra?" osv... Men... Jag VET inte! Jag tycker om att ha sex. Punkt. Jag gillar att ha det skönt och det spelar ingen större roll på vilket sätt. Men jag har faktiskt inga drömmar om att bli tagen på köksbordet iförd ett förkläde och stay-ups, jag vill "bara" ha sex!

Här kommer lite mer detaljer gällande min sambo..Han är som sagt enligt honom själv, nästan nymfoman. Det betyder att han kan bli sexuellt upphetsat av att se mig iklädd nylonstrumpor. Det lilla han ser av mina fötter (gärna med rödmålade naglar) kan..eller kunde rättare sagt, räcka för att han skulle dra upp mig till sovrummet. Dock har jag aldrig haft på mig nylonstrumpor i sängen, alltid varit avklädd. Men jag tror inte att han direkt skulle bli ledsen om jag gjorde så. Han kan ligga vid fotänden och smeka mina fötter och kyssa dem och "bli sugen" av det. Fast återigen, det var förra sommaren/hösten. Han har inte gjort det sedan dess... Han har inga som helst problem att berätta vad han blir upphetsad av, det är snarare jag som inte riktigt kan leverera. Jag kan inte ta till mig det faktum att jag måste göra något "speciellt" för att han ska vilja ha mig. Jag har aldrig behövt det hittills i något förhållande och jag blir mest ledsen för att jag inte räcker till bara som jag är. Att inte blotta anblicken på min kropp ska vara nog med bränsle till elden...Så enkel är jag. Jag behöver bara titta på honom för att vilja. Behöver bara smeka på hans kropp och känna hans goda doft. Det känns så orättvist att det inte skulle vara tillräckligt för hans del också.

Han blir tänd av allt som är så där extra kvinnligt. Rödmålade naglar. Jag har haft långa naglar sedan vi träffades, fina långa naglar som jag vårdat väl. Men sedan jag kommit i den här obalansen, håller inte naglarna längre så det är ingen idé att jag försöker hålla dem långa. Utsläppt hår. Kjolar. Skor med hög klack. Osv. Han vill använda alla sina sinnen när vi älskar. Lukt, smak, you name it.
Jepp.. Att jag avbröt honom har satt sina spår. Han tycker inte att jag kan slappna av och han ger mig heller ingen chans att visa att jag visst kan det. Han har inte gett mig något som helst oralsex efter det (jag gör det på honom nästan varje gång av de här ynkliga tillfällena hittills vi haft sex)vilket börjar vara ett år sedan nu.

Han menar att han måste bli mentalt stimulerad. Han måste ha balans på alla plan (första killen jag mött som måste ha det, annars har alla innan honom varit ganska enkelspåriga och kunnat släppa allt runtomkring). Det betyder att
1) Han inte ska vara trött
2) Jag har varit fantastisk hela dagen
3) Jag har varit bollplank till honom
4) Jag har haft bestämda åsikter om något
5) Jag har kommit med förslag eller spontana infall och/eller gjort något på eget initiativ
6) Han har haft en rolig och bra dag i övrigt
7) denna hör ihop med Nr 1; Vi har lagt oss innan vi är dödströtta alternativt vaknat ganska tidigt på en helgmorgon
8) Det finns inget som han måste rusa upp till från vår mysstund på morgonen
9) Jag har inte mens
10) Han har inte ont i magen, huvudet, är törstig, måste borsta tänderna eller dra iväg det sista jobbmailet från sängen
11) Det är inget på tv som drar eller något dataspel han måste spela

Så när alla dessa punkter klaffar, då kan jag kanske räkna med att det blir något :)

Inte meningen att låta pessimistisk, det har bara blivit så att jag känner att vad jag än gör så blir det ingen skillnad. Det är också därför jag försöker intala mig själv att det faktiskt inte är mig det är "fel" på. Plus att han sagt att det är pga honom. Jag borde däremot ta tjuren vid hornen och fråga vad HAN tänker göra åt saken. Om han inte tar hjälp utifrån - hur länge tror han då att jag är beredd att vänta?

Men återigen - måste invänta rätt tillfälle, rätt sinnesstämning osv. Och när det tillfället kommer ska jag reda ut det här en gång för all :)

Tack för att du också finns DL, din omtanke och ditt sätt värmer och jag är jätteglad att du delar med dig av dina egna erfarenheter och tankar!

PH

25 oktober 2010 11:40

Hej igen S,

Funderade lite på er situation.
När var det som ni hade sex senast?
Vad var det som "det" att hända den gången?
Kan det vara ngt som går att återskapa eller finns det ngt i denna senaste akt som skulle ge dig hjälp till få honom sugen, som tex mitt knep med "vuxenfilm":-)
Jag har ju själv stött och blött problematiken och inser att det är upp till mig nu att ta tag i det hela eller ev föralltid ge upp sexlivet. Kan ju inte lita på hans initiativ och mod. Funderar på om det inte kan vara lite läskigt för våra män att ta tag i detta som nu så länge varit så känsligt!?
Tror att lite av hemligheten är att öppna upp och visa upp sin egen längtan och visa tydligt att man är upphetsad/vill. Tror nånstans att iaf min sambo har blivit lite rädd för sexet och framförallt lite rädd för att han vet vad jag tycker och att jag är så besviken när det aldrig händer ngt.
Bara lite tankar men kanske kan hjälpa?
Jag kommer iaf inte slänga mig över honom bara för att det "ska" k.....s men de gånger jag känner suget efter honom tänker jag nu i fortsättningen visa det tydligt/handgripligen, bära eller brista!

sad-girl

25 oktober 2010 14:03

Hej igen PH :)

Vad gullig du är som sitter och funderar på det :) jaa du... När var det senast...? Jag har helt tappat räkningen, men säkert två månader sedan. Och då av en ren tillfällighet, att allting bra råkar gå min väg. Vi vaknade inte för sent på morgonen, jag hade redan hunnit vara ute med hunden tidigt på morgonen och sedan krupit ned i sängen igen. Sedan kände jag att det var en härligt morgonhård sak under täcket och då kunde jag inte hålla händerna borta, utan började "bearbeta" med mina händer och sedan munnen. Sambon var inte för trött. Och då bara hände det. Gången dessför innan, var väl typ två månader före det. Däremellan gjorde han ett överraskat närmande, men såklart hade jag mens då.
Jag är inte säker på om han skulle uppskatta en "vuxenfilm", däremot tänder han på att JAG vet vad han tänder på, och det innebär att jag måste vara så självsäker och känna mig naturlig i att "visa upp" mig. Till exempel smeka hans kropp med mina fötter..... Det tillhör ingenting jag känner mig särskilt proffsig på och med risk för att verka som en oskuld igen, låter jag helt enkelt bli och hoppas hela tiden på att han ska tycka att allt annat räcker (vilket det iofs inte gjort).
Däremot tror jag absolut som du, att om man vågar visa sin längtan och vilja, så kommer man längre än om man bara ligger och väntar på att "han som inte vill" tar initiativet.
Jag tror stenhårt på att det är jag som måste väcka lusten i honom, och få den sidan av honom att vakna till liv, och minnas hur härligt det kan vara. Sedan om man väl kommit igång så hoppas jag att det blir mer ofta..
Min sambo är nog också rädd. Rädd för att när det väl händer, så ska han inte vara uthållig nog, eller nog bra osv, och det i sig blir ju också en jäkla press. Fastän jag sagt att jag inte bryr mig om det, att det viktiga är att det faktiskt blir av och att vi får ge varann den viktiga bekräftelsen... :)
Jag ska testa och göra som du, att visa tydligt att jag vill ha honom... Någon gång borde det ju bli napp :)

Tack för att du finns

PH

25 oktober 2010 08:58

Hej S och DL ,

Till att börja med så vill jag gratulera DL till framstegen, måste kännas skönt att hon visar tecken på att vilja vara nära sexuellt även om det inte blev fullbordat:-)
Har ju följt denna blogg ett tag och även läst det du har skrivit, skönt med folk som förstår det man själv känner.

Och till S, vet precis hur du har kännt denna helg , man hittar liksom aldrig den rätta tidpunkten. Känns som att helgen rusar ifrån en utan att "det" blev av . Man vill heller inte "förstöra" stämningen, en helt sjukt tanke för hur ska man kunna förstöra ngt med att visa sin kärlek och åtrå?
Själv så hade jag bestämt mig att ngt måste hända denna helg, ngt som får oss ur denna "dödläge" det får bära eller brista.
Så på lördag morgon så vaknade jag före honom , kände efter hur jag ville och ja vilken överraskning ville ju ha honom(som vanligt)...:-))
Funderade en stund på vad jag skulle göra ,inte så lätt när det har varit så låst på sexfronten så lång tid.Inget kommer avslappnat och naturligt längre.
Så busiga jag satte på en "vuxenfilm" med låg volym.Förr så brukade vi då och då busa till det och titta på sådana ihop och tillåta oss att bli upphetsade av det vi såg. Han låg tyst en lång stund, till slut så frågade jag honom om han har märkt vilken film jag tittar på.Han vänder sig om och säger "ja jag hör vad du tittar på". Trodde att nu går han upp och ställer sig i duschen men han stannade kvar.
Jag började smeka honom i det nedre regionerna och då sa han "gud vad skönt det är att känna dina händer där":-)
Sen så glömde vi filmen och gjorde "DET"!!!
Kanske inte det mest romantiska aller längsta sexakt vi har haft men kändes som att jag lyckades bryta isen iaf lite. Resten av helgen så var vi gladare och jag gav honom många pussar och kramar som det kändes som att han gillade det och var inte så stressad som han brukar vara då jag vill "gosa".
Tyvärr så hände det ngt tråkigt i släkten ,det har varit tjafs en längre tid med en nära släkting så nu är han jättelåg igen och har ont i både mage och huvud:-(((
Vet inte hur det blir nu,detta har hänt förut så att säga utan att sexlivet har förbättrats dvs han eller jag har tagit ett initiativ efter en lång "torka" och sen har det blivit torrt igen. Har dock bestämt mig att inte låta honom "vara ifred" utan fortsätta visa vad jag vill . Sen är det ju upp till honom att ge mig det jag vill ha annars så vet jag inte hur länge till detta kommer att hålla.
Men det känns iaf lite bättre och lite ljusare idag.

Kramar till er båda !!!

sad-girl

25 oktober 2010 10:34

Hej PH,

Herreguuud vad glad jag är för din skull! Både du och DL har haft framgångar och betydelsefulla såna. Shit vad härligt! Vilken start på helgen : - ) Och vilken jäkla idé du fick där – snyggt jobbat tjejen!!!
Kan nog tänka mig att du kan leva en stund av det. Och inte sjutton spelar det någon roll om ”stundens hetta” håller på i tio minuter eller en timme – det är ju lika underbart ändå :-D

Jag kommer må bra av tanken att både du och DL har fått en boost på självkänslan och ett välmående i själen, om än så bara för en stund!

Själv hade jag ju samma plan, att se till så att någonting hände, bära eller brista. Dock inte lika framgångsfullt.. Allt hänger på tillfälligheter – eller möjligen min kroniska otur/olycka.
Jag hade också tänkt göra något liknande som du, dvs överraska med lite smek och ”uppvärmning” för jag var säker på att jag skulle vakna innan honom. Men döm av min förvåning när vi båda två vaknar halv tolv (!!!) på lördag och då blev det minsann bråttom, eftersom han lovat hjälpa sin pappa med något på dagen. Inte i närheten av att få till det jag ville.
Lite samma sak på söndag. Sov länge då också och så var den förmiddagen körd.
Har med statistik i ryggen fattat att det är på morgonen det ska hända om någonsin, eftersom vi sällan går och lägger oss på kvällen och är pigga. Inte för att trötthet någonsin har varit ett hinder för mig, men däremot för min sambo.

Igår kväll, låg vi och såg på ”Vid din sida” och mitt hjärta var så där extra varsam. Jag smekte hans kropp (som jag alltid gör) och han var så ömsint och kärleksfull. Jag var ”enastående” och ”världens finaste”. Det gjorde mig lite mindre besviken, var annars rätt säker på att jag hade grinat mig till sömns igen, men somnade ganska gott. Känner mig inte nedstämd idag heller – men jag tror att mycket av det hänger på att jag är så glad för dina och DL:s skull. Det finns hopp ändå :-)

Hoppas du får en härlig måndag!
Kramar kramar /S

DL

23 oktober 2010 21:02

Hej S och PH,

Jag tror jag skriver här inne under "Fråga mig" istället för kommentarer till "Kapitel" inläggen. Till dig PH, så har jag skrivit min "bakgrund" som kommentarer till Kapitel 12 och Kapitel 10.

Det hände något fantastiskt i natt, natten till lördag. Jag vaknade mitt i natten av att min fru smekte mig på magen. Jag låg på rygg. Hon var nog halvvaken men vaknade till ordentligt efter en liten stund. Hon slutade inte utan smekte ner över min mage och vidare ner. Jag sökte efter hennes blick och tillslut fick jag en ögonkontakt - ingen oro i blicken utan hon log. Jag kröp lite lite närmare. Tog min arm om henne och smekte på ryggen. Kysste försiktigt i pannan,håret. Hon stannade efter en stund upp med smekningarna och med sin hand på mitt bröst somnade hon om. Trots att jag var mer eller mindre sprickfärdig då hon slutade så kändes det så fantastiskt på morgonen idag. Även om vi inte hade sex så kändes det som vi gjorde ett jättesteg framåt. Ett initiativ. På morgonen sa jag –”Vad skönt det var i natt – du överraskade mig” hon svarade –”vad bra…” och såg nöjd ut.

Det är som att locka till sig en liten ekorre med handen – gör man förstora rörelser så springer den iväg.

S, tack för att vi får dela med oss på din sida. Jag hoppas du inte känner allt för stor press/stress att hinna svara på våra kommentarer - ta det i din takt.

sad-girl

24 oktober 2010 17:33

Hej DL,

Men ååååå vad jag är glad för din skull!!
Tänk vad ett sånt "move" från partnern kan göra en lycklig!! :)
Det är ju helt sjukt bra!
Vad skönt det måste kännas att all din tålmodiga väntan gett resultat och toppen att du återknöt till det genom att säga hur mycket du uppskattade det :)

Jag får leva lite av dina framsteg tror jag, för här har det inte ens varit i närheten.
Gav min sambo en välbehövd massage igår kväll när vi gick och lade oss och det blev han jätteglad för. Sedan ligger vi jättetätt ihop och jag vet inte om jag inbillar mig eller om det faktiskt "hände" någonting där nere för honom medan vi låg så (han höll på att somna). Sedan vänder han sig om innan jag hinner utforska det mer. Men han har varit supergo hela helgen ändå. Massor av kramar och pussar/kyssar och smek. Jag lagade god middag igår och det gick ganska bra att pressa bort de besvikna mungiporna.

Jag känner absolut inte någon stress eller press på att svara på några kommentarer, jag blir jätteglad varje gång jag finner dem här, det känns som att jag funnit/vunnit två nya vänner som jag kan berätta allt för :)

Stor kram till dig DL, kan inte finna ord för att säga hur glad jag är för din skull!

PH

22 oktober 2010 11:57

Kul att höra att ni har en sån härlig värme och kärlek mellan er:-)
Vi ska väl inte göra något speciellt i helgen så jag kanske ska göra ett försök att "våldföra" mig på honom ist:-))
Nä men känns ju alltid lite trist med helger då det "busiga" mellan oss är helt borta , det var ju en stor del till att man längtade efter helgen förr. Vi kunde tillbringa en hel dag i sängen nakna....suck!
Vet dock inte riktigt om jag ska ge sexet ett försök och "förföra" honom med milt tvång ett par gånger i helgen. Tar ju på självkänslan om han avvisar mig å andra sidan kanske hans hemliga önskan är att bli förförd av mig?? Vet ju inte längre då han inte delar med sig av sina önskemål längre, inte de sexuella iaf!
Har ni några planer för denna helg?

Kram PH

sad-girl

22 oktober 2010 13:00

Jaa :) vore det inte för det så hade jag inte blivit långvarig kan jag säga :)

Tycker absolut att du ska göra ett försök, med risk som sagt för att självkänslan får sig en törn. Å andra sidan, om du skulle göra ett försök med förföring och han skulle avvisa dig på något sätt. Tror du att du skulle kunna ta upp "grejen" direkt, fast på ett särskilt sätt? Typ säga (om det passar in förstås) "Jag blir ledsen när du avvisar mig, men jag respekterar om du inte vill ha sex nu. Det gör jag. Det är bara så svårt för mig att veta vad du vill att jag ska göra, vad du önskar av mig, eftersom vi inte pratar om sånt. Det behöver inte leda till sex varje gång för mig heller, men jag saknar att känna närhet och det behöver jag och vill jag att vi ger och får av varann"
Jag tror banne mig att jag ska göra ett försök iaf :) Jag känner mig lite peppad, efter en rätt bra vecka. Och som sagt så har ju nätterna varit väldigt kelfyllda, så med det i bagaget har jag ny kraft för nya försök :)
Vi har inte planerat något särskilt alls, helgen är helt öppen för infall. Byta till vinterdäck (spännande värre!) är högst upp på to-do-listan i alla fall. Ett vinglas till Idol ikväll, men annars inget speciellt.
Oftast känns det rätt skönt att inte planera något, för när man vaknar på lördag morgon är det inte säkert att man känner för att göra det där man sagt att man ska, ändå. Men just den här helgen, hade det varit kul om man haft någonting att se fram emot. Dock är det ju lite skralt i kassan så här sista helgen innan löning, vilket blir en liten begränsning på inspirationen också :)

Hoppas du också känner dig peppad till nya försök till närmanden, vem vet - det kanske är i helgen det faktiskt händer ;-)

Ha en superskön helg!
Kramar / S

PH

20 oktober 2010 11:34

Hej S,

Hoppas att veckan har varit en bra vecka hittils:-)
Min har väl varit ok.
Igår så var jag låg mest hela dagen , fick lite energi av träningen men kände mig irriterad på sambon. Det märkte ju han och undrade varför. Ville/orkade inte ta upp "the neverending story" så jag skyllde på lågt blodsocker iom att vi åt en sen middag igår.
Iaf så dök det upp ett mail till min sambo från en nära släkting, innehållet i detta mail gjorde min sambo väldigt ledsen. Vi satt och pratade om detta och jag stöttade honom , vilket han var väldigt tacksam över. Sa det många ggr under kvällen(vi somnade vid 01.00)att jag är så klok och sätter ord på allt han vill säga till släktingen.
Vaknade på natten av att han tar av sig kalsongerna, lägger handen på min nakna skinka och somnar om!Senare under natten så lägger han sin resta k.k mellan mina ljumskar och somnar om ?! Vet inte riktigt om han sov då han gjorde detta (har hänt förr att han smekt mig i sömnen) eller om han vaknade , var upphetsad, ville ha mig men somnade?
Ja ja känns av någon anledning bättre idag, som en liten bekräftelse mitt i allt elände i sexlivet.Kan ju vara så att han gjorde detta medans han sov och inte kommer ihåg ngt men kändes skönt med hud mot hud om så för en kort stund.

Kram PH

sad-girl

21 oktober 2010 21:21

Hej PH ! :)

Min vecka har vart helt ok också :)
Har varit på utbildning både onsdag o torsdag så själva arbetsveckan har känts extra kort och snabb. Och snart kommer så en helg till att samla kraft inför...
Men ååå så glad jag är för din skull, jag förstår precis hur du menar med att det känns lite bättre, tänkt att en sådan sak kan göra sån stor skillnad, oavsett om karln var i sömnen eller inte! Snacka om att man är helt uttorkad på den varan så lite omedveten (om det nu var det) "nästan-action" kan lyfta tyngden från axlarna lite :)
Här har det inte hänt något särskilt. Min sambo kommenterade både idag och igår hur kärleksfulla vi båda varit nattetid, vi har i ett par nätter i följd legat nästan helt omslingrade natten igenom och smekt och strukit på den andras hud och hållit om varann. Till hälften vakna, till hälften i sömn. Jättemysigt. Men sjukt hur trött man varit just därför. Tror inte jag sovit mycket den här veckan. Den närheten har å andra sidan gjort att jag också kännt mig på lite bättre humör. Igår när jag kom hem från utbildningen och vi hade ätit middag, låg vi i varsin soffa i vardagsrummet och såg på tv. Jag kände mig i behov av närhet och sa att jag ville ligga nära. Medan han var på väg och spela dator, men föreslog att vi kunde lägga oss tidigare för att ligga och mysa i sängen. Gillade att han kom med det förslaget - då det känns som att det alltid är jag som alltid vill lägga mig tidigare.
Så..veckan har varit ganska snäll..
Håller tummarna för en bra helg också :)
Har du/ni några särskilda planer för eran helg?
Kram kram S

PH

18 oktober 2010 08:19

Godmorgon:-)
Har tänkt på dig hela helgen, framför allt tänkt på att du ska ta "tjuren vid hornen", "outa den rosa elefanten".
Själv så hade jag bestämt mig efter att du skrev till mig om att "nu ska vi ha en bra helg(typ)"att så skulle det också bli.Jag bestämde mig för att njuta av mina barn, min träning, mitt hem mm och strunta i honom el rättare sagt strunta i det han inte längre ger mig!
Allt gick väl som jag trodde dvs vi tränade , städade fint hemma , åt mysig middag med våra barn och deras kompisar/flickvän, drack vin på lördag och jag tom försökte mig på att kramas med min sambo och gav honom då och då en puss. Lustiga i det hela är att ligga/sitta brevid mig är inget problem men pussar gör honom "stressad", han ger inte direkt ngr känslosamma pussar tillbaka och känns stressad lite som att jag stör honom i ngt viktigt då han ska besvara min puss. Försökte få mig en kyss men då tog det stopp, fick ngn lam ursäkt om snus under läppen!!
Resten av helgen lät jag bli att försöka få till nån närhet, han vill ofta ligga mot mig i soffan med en kudde emellan det är väl de närmaste "närmanden" från honom som jag får.
Nu är det 6 veckor sen någon typ av sexuell handling mellan oss och jag vet inte om jag ens orkar bry mig om det. I morse i bilen på väg till jobbet så kom jag på mig själv att tänka på en framtid utan honom!!
Skickar många kramar till dig och hoppas att ert "känsliga" samtal gick bra!
Kraaam!!

sad-girl

18 oktober 2010 09:52

Gooood morgon PH :-)
Vad gullig du är :-) Jag har tänkt på dig också, min nya biktarkompis *fniss*..
Jaa, du... Inte fanken outade jag någon rosa elefant, inte i ord i alla fall. Usch vilken katastrofal helg - vilken jävla surkärring jag har varit (stackars min sambo). Jag har varit på så dåligt humör, knappt sagt halv sju. Jag har verkligen kämpat för att dra på smilbanden - och jag som kände mig så himla cool i fredags?! Min sambo försökte göra sitt bästa för att göra mig glad, vi såg Idol och på lördag morgon kom han med frukost på sängen (det gör han ganska ofta på helgerna), men jag var svintrött och svinsur så jag glömde nästan att tacka för den gesten.
Jag kom stundtals ihåg mitt löfte till mig själv, och det vidhöll jag väl i fem minuter i taget... Jag märkte att min gubbe nästan var lite låg också, och det måste ju vara jag som dragit ned han dit med mitt humör.
Vi gjorde en utflykt på söndag, i strålande vackert höstväder, och jag kände att han inte var glad - men vågade inte fråga honom hur han mådde (han är väldigt mån om mig och hade det varit ombytta roller så hade han frågat mig), för det kändes som att han kunnat svara "Det känns inget bra längre". Och det svaret vill jag inte ha. Men under promenaden skärpte jag till mig och stannade honom för att krama om honom ordentligt, och då var det som att spänningen släppte och han blev gladare. Alltså var det mitt humör som ställde till det.
Vad duktig DU var då!! Du verkar också kunna läsa människor riktigt bra, jag tror du har helt rätt där i din analys om kyssar. Han tror väl att om han ger dig en kyss så byggs förväntningarna upp ännu mer och sen lever han "farligt". Om det nu är så... Skulle du ha kraften att i ett sånt läge säga någonting liknande "Slappna av, jag vill bara kyssa dig, jag förväntar mig inget mer, ingen press, jag vill bara känna av kärleken till dig - tror du att du kan ge det till mig?" Han måste ju förstå hur viktigt det är att man känner att kärleken finns kvar. Om samlivet vacklar i övrigt, så behöver den som känner sig avvisad åtminstone få känna att det finns en gnutta kärlek kvar. Det är ju det enda vi kan överleva på.
Jag är väldigt besviken på mig själv, att jag inte pratade ut..Jag VET att min sambo mycket väl visste varför jag inte var på bra humör. På ett sätt har jag skitdåligt samvete över att jag INTE öppnade upp mig. Han uppskattar ju så när jag gör det. Det känns alltid så rent och fint mellan oss efter en sån omgång. Då finns inte längre några outtalade ord eller tankar som döljs för den andra. Det är inte hans ansvar att få mig att prata.. Nää nu när jag tänker på det: jag hade varit skyldig oss båda att göra det. Faan också.
Jag ska göra ett nytt försök ikväll, under samlade förhållanden. Jag ska börja med att be om ursäkt för att jag varit på så dåligt humör i helgen och tacka för att han finns och försöker göra mig glad. Sedan ska jag säga det han redan vet: orsaken till mitt griniga sätt. Sedan får vi ta det därifrån!
Tack för ditt stöd - det är så mycket lättare när jag vet att någon annan VET vad som rör sig i mitt huvud, plus att det hjälper mig framåt i handlingar, när jag uttalat planer och löften så här, eftersom det blir svårare att inte fullfölja :-)
Tack för att du finns!
Hoppas du får en superfin måndag :)
Kramar kramar kramar

PH

15 oktober 2010 07:46

Godmorgon:-)

Hoppas att allt är bra med dig!
Du skriver om att ni aldrig fick den första tiden/året av kärleksrus, får jag då fråga hur länge ni varit ihop? Hur hittade ni varann el kände ni varann sen tidigare? Har ni nånsin haft en tid av sex och kärlek där allting fungerat och till slut har något i sitt förflutna tex missbruk av ngt slag med sig i bagaget?Du säger ju att han varit väldigt sexuell i sina tidigare förhållnaden och då undrar jag om han har antytt att det "saknas" ngt i ert sexuella förhållande?
Jag var nämligen ihop med en kille i ca 1,5 år som ständigt var på mig sexuellt men ville också ha "annorlunda"sex upplevelser med jämna mellanrum för att vara "nöjd".
Vet många frågor direkt så här på morgonen;-)
Funderade bara kring detta m sexlösa förhållanden IGEN och orsaker till varför det blir så här för så många. Skkulle vara kul att hitta en kille som sitter i våra mäns sits och prata med, kanske man skulle få mer förståelse till det hela.
Jag fick ju iaf en"biokram" igår då jag berättade för min sambo att jag fått bra kontakt med en av våra manliga kunder, han sa då även "men du är ju min, han ska inte komma och ta dig" . Sagt lite som ett skämt men tror att han med jämna mellanrum kommer på sig att vara lite orolig för vad som kan hända om han inte ändar sig/försöker ändra på sig!

Kram PH

sad-girl

15 oktober 2010 08:59

Godmorgon PH! ÄNTLIGEN fredag :-)
Vi hittade varann på nätet i juni förra året och första gången vi träffades kort därpå, stämde ALLT, det var som att en pusselbit ramlade på plats. Kärleken låg liksom i luften och vi hade en fullständigt magisk tid fast samtidigt med en ständig oro, eftersom han bodde kvar i ett splitternytt hus han köpt tillsammans med sitt ex, hade förlorat jobbet och sökte nytt. Jag har aldrig känt mig så berusad av en person tidigare. Sexet var underbart också. Mellan juni och....november kanske? Sedan blev det glesare och glesare för att vid jul gjort att jag tappade räkningen helt. Dock så är du inne på rätt spår. Jag är väldigt enkel när det gäller sex. Behöver inte bli uppvaktad så avancerat för att jag ska vara ”på”. För min sambo, räcker det däremot inte med lite kyssar och smek. Han tycker tex att fötter och händer kan vara otroligt sexiga. Han drömmer om att jag ska vara så avslappnad med mig själv, att jag ska kunna ”visa upp” mina fötter (med rödmålade naglar som jag oftast har, och gärna med en av mina fotlänkar runt vristen) för honom.. Han tycker det är tändande när jag VET vad som tänder honom och använder mig av det . Och jag vet inte hur i hela världen jag ska kunna göra det och få det att se naturligt ut??! Jag har väl aldrig gjort sånt förr och aldrig behövt det heller! Han älskar allt som är kvinnligt – blir nästan lite besviken när mina långa naglar går av så jag måste börja om med ”odlingen” igen. Nylonstrumpor, en annan favorit. Du kanske ser mönstret?
Han är den finaste jag vet och jag vill verkligen inte ha det här bekymret. Jag vill att det ska bli bra, för jag vill verkligen leva med hononom. Han är mitt allt.
Förutom sexet så är ju allt annat bra, bättre än bra till och med. Men allt det andra grumlas då all min tankekraft går åt till att tänka på det obefintliga samlivet.
Han vet att jag var irriterad för att han kom och lade sig mycket senare än vad han hintat om till mig, i förrgår. Så igår när vi varit ute på promenad med hunden föreslog han att vi skulle tända lite ljus och bara ligga och mysa framför tv:n hela kvällen – vilket lät som en perfekt idé för mig. Jag vill gärna ligga nära och titta på Robinsson mm. Tog väl tio minuter så hade han somnat. Tvärslocknat. Han sov i princip utan avbrott mellan åtta och tio igår kväll. Han sa själv ”vad hände med mig? Jag bara dog?”.
Det blev ju en himla mysig kväll....
Härligt att din sambo ger välbehövd bekräftelse :-) Klart att han tänker på det, på hur tomt och eländigt det skulle kännas om inte du var där! Jag brukar köra med samma mynt, prata om personer i min arbetsvardag och jag tycker mig ana en liten liten oro hos min sambo också.
Nej vet du vad min vän... Ska vi försöka göra den här helgen till något bra? Jag tänkte bestämma mig för att inte låta det här sabba ännu en helg. Jag ska experimentera – och ÄNDÅ ta upp det, fastän jag inte brutit ihop och se vad som händer. Vi brukar alltid få så mysiga stunder och känna oss närmare varann när man blottat sitt inre. Mystiskt...
Hoppas du får en fantastisk fredag PH :-)
Kramar till dig!

PH

14 oktober 2010 11:51

Hej igen,

Glömde svara på din fråga om han kommit med ngr förslag för att få en ändring på vår situation. Jo några har han kommit med ex 1. Vi måste bita ihop och skärpa oss och blir det ingen bättring så får vi bryta upp helt enkelt.Jag vill inte det och hoppas att det inte blir så, älskar ju dig!
2.Vi får kamma till oss helt enkelt
3. Jag får/måste skärpa mig och det ska jag göra(har han sagt upprepat i 2 års tid)
Ja detta var ju inte mkt till förslag med det är vad har ger för svar när jag undrar vad han tänkt att göra från sin sida för att ändra på vår situation.
När jag säger att vissa sexologer säger att man ska försöka ha ngt slags sexuellt umgänge varje dag för att "väcka" sexlusten så fnyser han bara och säger att om jag är "snäll" och inte bråkar så ändrar sig allt. Tro mig har provat det och det hjälper inte!


Kram igen PH

sad-girl

14 oktober 2010 13:08

Hej igen =)

Jag har också läst det där om att man måste "väcka" lusten igen genom små små åtgärder.. Och jag tror ABSOLUT att det stämmer. Min lust är inte särskilt svår att väcka - det är min sambos som gått i dvala.
Men jag kanske måste påminna honom om det faktumet ändå... :)
Jag hoppas du finner någon utväg från erat problem, att du får hjälp av din man att lösa det här och att du slipper fundera på en uppbrytning! Om du kommer på någon briljant idé får du gärna dela med dig :)
Kramar till dig

PH

14 oktober 2010 11:11

Ha ha ja jag är nog uppe tidigt men inte för att det är självvalt alla gånger:-), jobbet kräver det emellanåt.
Har funderat kring det där med "våra" mäns glädje i att köpa nya saker, måste ju vara ett substitut för att annat saknas. Min sambo pushar även mig att spendera pengar på mig själv, häromdan sa han att det är bättre att vi lägger ner mer pengar på mig för att han tycker inte att han är värd att läggas pengar på! Dock en sanning med modifikation, han lägger pengar på sig själv men tycker att de sk riktigt dyra utläggen ska jag göra på mig.
Det måste ju vara hans dåliga samvete som talar då, liknar ju föräldrar som "mutar"sina barn med pengar/presenter då de har ont om tid att umgås.
Lustigt för jag klarar mig bättre utan tex nya kläder och nytt smink osv när vi hade/har det bra. Man känner sig liksom fin inifrån då, nu som det är känner jag mig ful och vill hela tiden ändra på ngt alt träna mer för att jag då kanske skulle känna mig finare inför mig själv! Jag vet att jag är fin, sexig,rolig, snäll osv på folks reaktioner men det är ju så svårt att ta till sig detta när den man älskar inte visar sin kärlek fullt ut längre.
Har tom funderat på om han är otrogen men det finns ingen tid till det el möjlighet (om han inte träffar ngn på lunchen)då jag alltid vet vart han är och han reser aldrig/väldigt sällän bort på egen hand.Min andra återkommande tanke är att han tröttnat sexuellt på mig och nu sista tiden har tom tanken slagit om han inte skulle vilja prova med det motsatta könet för omväxling. Ja jag vet sjuka tankar men det blir ju så när man inte kan prata med honom själv om detta.
Vad det gäller annat i livet så stöttar vi och hjälper varandra men inte när det gäller oss två.
Vad det gäller mitt tonläge när jag tar upp dessa saker m honom så börjar jag nog alltid neutralt/mjukt men det slutar alltid med att han antingen blir helt tyst och då blir ju samtalet en malande monolog fr min sida alt att han reagerar aggressivt/defensivt och då blir jag likadan tillbaka eftersom jag ju har ett hetsigare humör och då känner mig väldigt påhoppad av honom.

Kram PH

sad-girl

14 oktober 2010 13:04

Haha, jaa, den tiden har jag precis pallrat mig upp och svär över att jag är så jäkla trött och sedan ska sitta i en bil en timme till jobbet :-)

Det är PRECIS samma här! Min sambo blir jätteglad om JAG shoppar också, han kan förelå att vi ska åka och shoppa så vi får lite kul - även till mig, för hans pengar! Det är i hans fall dels för att han är väldigt generös överlag, men jag tror nog att det bottnar i samvetet också, precis som du säger :)

Och ja! JA! ja! Instämmer fullständigt – Jag känner inte heller att jag är utan någonting alls, när jag är lycklig och glad och nöjd med tillvaron. Då duger de kläderna jag har och jag är inspirerad av att göra någonting bra av det jag redan har – men NU... Finns det plötsligt inte ett plagg i min alldeles överfulla garderob, jag kan stå och stirra i tio minuter varje morgon, och ändå inte hitta någonting som jag vill ta på mig. Och för stunden känner jag att jag gör vad som helst för att bli fin igen. Hetsiga promenader i rask takt, äta nyttigare, träna mer, fixa håret, nya kläder och skor. Listan kan göras lång... Och du, det där med otrohet har jag också tänkt först, men ganska snabbt fått inse att han inte är den typen, han skulle aldrig svika mig så.
Däremot har jag också tänkt i samma banor som du med motsatta könet.. Vad annars kan det vara? Han har ju själv sagt att det inte kan finnas en man i hela världen som är hetro som INTE skulle vilja vara med mig... Eh...finns det inte?
Visst får man sjuka tankar, men när man gått genom hela registret med troliga förklaringar och problemet kvarstår, ja då börjar hjärnan skena iväg.

Jag kunde inte låta bli att skratta när jag läser vad din karl ger dig för förslag till förbättring.
Det där med att ”kamma till oss”... konkret och bra! Det svåra är nog om man inte känner sig själv tillräckligt bra, så man vet vad exakt det är man önskar från den andra parten, hur man vill att saker ska vara och vad man behöver göra i praktiken för att få den andra att vara lycklig. Kan vara superbanala saker i vardagen. Om man själv inte vet, hur ska då partnern kunna uppfylla de högsta önskningarna? Att det ska vara så svårt för dem att förstå? Det här är ju också så jäkla hett ämne, oavsett hur man säger så trampar man någon på tårna och det får precis motsatt effekt.
Det är som att säga rakt ut att man tycker han/hon är dålig. Dålig på att prata, dålig på att få fram känslor, dålig på att kommunicera, dålig på kärlek, dålig på att göra en lycklig. Misslyckad. Usel.
Jag har nog snurrat in mig totalt i en negativ spiral, tänk om jag hade orken att bara försöka tänka lite positivt! Som jag kunde förr ?! Det finns en bok som jag läste hösten innan jag mötte min sambo. Den heter ”Hemligheten” av Rhonda Byrne. Den tar upp samma sak hela tiden, men allt som står där känns rimligt. Har du läst den? Jag fick oerhörd styrka av den efter ett uppbrott från dåvarande kille, som var onödigt plågsamt för hjärtat. Där står att man kan nå precis dit man vill i alla situationer, bara man vill det tillräckligt mycket och tänker tillräckligt många positiva tankar. Tänker du positivt känner du dig snart gladare och din glada aura drar till sig fler positiva händelser, som en kedjereaktion... När jag läste den hade jag precis bestämt mig för att flytta hundra mil hemifrån, och letade både jobb och bostad. Som ett brev på posten ramlade allting på plats veckan därpå, som att jag fått någon magisk kraft och tänkte att allting kommer ordna sig. Flera vänner som läst den tycker också att den är fantastisk. Min sambo fick låna den av mig när vi just träffats, och plötsligt började det hända grejer för honom också. Låter kanske löjligt. Men jag tror att när jag läste den, sporrade den mitt tankesätt på ett väldigt bra sätt – och saker som hände mig i positiv riktning, kanske ändå hade hänt, fast först senare. Jag borde kanske läsa den igen och se vad som händer :)
Kram igen / S