Direktlänk till inlägg 13 oktober 2010

Kapitel 8 - Mitt nya mantra

Av sad-girl - 13 oktober 2010 13:22

Hoppet tänds - hoppet släcks,

hoppet tänds - hoppet släcks,

hoppet tänds - hoppet släcks....

Mitt nya mantra.

I går kväll, efter ytterligare en hel dag med sprängande huvudvärk, satt min sambo i vanlig ordning framför sin dator med sitt spel.

Han hojtade "orkar du vara vaken en kvart till"

Jaa, tror jag väl - svarade jag, vaddå då?

"Jag ville bara hinna få ha dig en stund innan det blir för sent"

Ojdå tänkte jag. Hade han läst mina tankar igen?

Den där kvarten kom och gick, efter 45 minuter eller närmare en timme, kom han och lade sig. Först hade jag tänkt gå på och säga att det var världens längsta kvart, men ångrade mig. Bara för att jag har mens behöver jag inte bete mig som en häxa. Men samtidigt, tid är viktigt för mig, även om vi är hemma. För mig är en kvart 15 minuter och inte mer. En halvtimme är 30 minuter. En timma 60 minuter. Om vi har bestämt någonting med en tid, då gäller den tiden. För JAG planerar efter det och är alltid klar tills dess. Och oftast oftast är det också jag som sitter och väntar...

Men hursomhelst. Det var nog kanske tur att jag inte sa någonting där och då, för när han lade sig brevid mig, puttad han undan täcket. Jag låg halvvägs på mage, vänd bort från honom. Sedan började han med sina magiska händer, smeka min rygg, mina ben, lirka in fingrarna i mitt hår, snosa i nacken, kyssa längs ryggen.... och gjorde det ett bra tag.

Jag höll andan.

Han smeker mig försiktigt och lätt överallt. ÖVERALLT. Ett par gånger..

"Du behöver inte vara orolig, jag är inte klar än på långa vägar" säger han.

Det är väl ändå själva faan att jag ska ha mens precis just nu!!!???!!

Jag vågar inte röra mig, jag vill inte att han ska sluta... Sen känner jag plötsligt hur hans hand blir tung på min rygg. Han somnade. Bara så där.


Jag knuffar i honom och frågar honom om det var nu han var klar på långa vägar? Oj, somnade jag.... Mmm det gjorde du.

Sedan blir det min tur, jag lägger mig bakom honom och börjar smeka hans rygg, mage, lår, skinkor och kommer åt hans känsligare delar. Han njuter, det hör jag... men är alldeles för trött.

Min huvudvärk var som bortblåst för ett par minuter, men när jag hör hans tyngre och tyngre andetag och inser att han somnat, vänder jag mig bort och känner värken komma smygandes igen.


Hoppet tändes - hoppet släcktes.


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av sad-girl - 18 mars 2011 11:43

Mina batterier är laddade. Helgen uppe i norr gjorde mig gott!   Veckorna går ju som bekant fortare än blixten, men min "long-weekend" hos min familj tar nog priset ändå. Jag hann ändå göra allt möjligt, äta mammas goda middagar enligt den sedvan...

Av sad-girl - 7 mars 2011 11:05

Så har ytterligare en månad passerat – Februari är förbi. Och fortfarande är det dött. Stendött.   Jag har däremot kommit igång med träningen nu, efter många om och men. Hann bli sjuk också, när min kropp fick stå ut med ett tufft träningsp...

Av sad-girl - 15 februari 2011 13:01

Det såg ut att bli en bra dag...   Måndagar är för mig ingen lek. Jag har otroligt svårt att tvinga mig upp på morgonen, alltid dödstrött och en aning för medveten om att ännu en helg passerat utan intimitet. Det är egentligen för mig helt obegri...

Av sad-girl - 8 februari 2011 16:59

Oj vad jag är glad för en mans skull just idag! Du vet vem du är :) Att någon med samma dilemma som jag verkar nått någon slags vändning, förändring glädjer mig enormt! Jag ser att det är fler som tittar in här efter helgerna, vilket ju säkert...

Av sad-girl - 25 januari 2011 16:01

Tro det eller ej – men igår lyckades jag...UTAN tårar! Ja, alltså jag lyckades ta i vår heta potatis, utan att lipa....Helt otroligt!   Efter vårt praktgräl senast, som jag också berättade om, har vi inte berört vårat olösta problem och d...

Ovido - Quiz & Flashcards